the breeze takes us deeper and further into the heart of a moment that is gone
När allt pluggande kryper för tätt inpå, så flyr jag bort en stund. När verkligheten blir för verklig så vill jag härifrån. Till en annan verklighet. Som nästan känns som en fantasi.
Till Australien.
Noosa.
April 2010.
Noosa är grått, regntungt och öde. Vi åker varv efter varv runt den lilla stan i danskarnas gröna bil. Ford? Volvo? Whatever. Vi har inga mål och inte eller någon plan. Men det är okej. Man behöver inte ha nån plan alla gånger.
Bara en bris från havet. Och en melodi. Där och då. Med den här låten på bilstereon.
Aaaaaah. Australien!
En söndagkväll i Flempan
Vi blir aldrig som dom från stan...
Efter att ha bott i Flempan i en vecka kan jag nu konstatera följande:
* Det luktar alltid mat i min korridor.
* Att bo i ett fjortonvåningshus är förvånadsvärt lugnt.
* Södertörns Högskola är superfin och kommer ta väl hand om mej under dessa tre år.
* Journalistik passar mej perfekt!
* Mataffären Pulsen är ganska B men väldigt student-vänlig (dvs billig).
* Tvätt- tiderna tar slut snabbt som rackarn.
* Närmaste systembolag ligger i Huddinge centrum, 6 min med buss.
* Att bo granne med ett gigantiskt sjukhus (Huddinge/ karolinska sjukhuset) botar alla tänkbara hypokondriker.
Jag bor lääängst upp i bilden, i ett av de lila husen
SH! (bilder från google/ Flemingsbergs hemsida)
Det kommer bli bra det här!
xx H
Nörd.
Efter en intensiv första vecka i skolan, firar jag helgen lite med bakfylla. Eller "fira" är att ta i. Blykepsen är tung idag. Trevligt var det i alla fall, vinade med Fanny och hennes vänner och vinglade runt lite på Stureplan igår.
Annars har jag varit väldigt nördig. Ville verkligen få en bra start på utbildningen. Multijournalister blir vi, och ska kunna fotografera också. Plöjde 140 sidor bildjournalistik med skärpedjup, iso, vidvinklar, tele...Vart helt koko av all info som plötsligt skulle lagras på hårddisken. Men kul är det!
Out of the blue har jag också följt slutet av So You Think You Can Dance.
Herre. Min. Gud. Alltså.
Mina favoriter från SYTYCD season 7; Kent & Lauren
h xx
I Rymden Finns Inga Känslor
Blir lika glad varje gång jag ser den här trailern! Biopremiär 3/9. Måste se! Bill Skarsgård är ju så söt att jag dör lite.
H xx
Betraktelser från en blivande journalistjävel, del I
Jag ska alltså bli en journalistjävel.
Resultat av googlande på "journalist", från emilsonkommunikation.wordpress.com.
Jag har varit exalterad över detta sedan jag blev intagen på programmet Journalistik, Människa & Miljö (journalistik med naturinriktning) på Södertörns Högskola. Idag, dag 2, stod jag i min halvmörka hall och hoppade lite när jag kom hem. Tok-glad över den här utbildningen! Anledningen var kvällens föreläsning (den första riktiga dessutom) om intervjuteknik med en polotröje-kille vid namn Björn Häger. Något av en legend inom journalistiken; jobbat på Ekot, tv4 och författare till tegelstenen Reporter. 18- 20 är inte en jättetacksam föreläsningstid, men den var totalt gäspfri. 120 journalistnollor satt som i trans, fullt fokuserade.
Om journalism är en religion, så är Björn Häger vår Gud. Och jag har blivit frälst.
Halleluja och Amen på den!
xx
H
COMEBACK
Hej vänner!
Ja, okej då. Jag är tillbaka.
Men vi ska inte ropa "hej" ännu, det kanske bara varar idag. Jag var ju egentligen färdig med att lägga ut obetydliga grejer offentligt (resor räknas inte).
Men så kom en dag. Denna dag. Då jag hade tråkigt.
Sommar 2010 i Grötlingbo <3
Så vi får väl se, jag vill nog vara lite hemlighetsfull ett tag till...
xx
H