Uppdagen med att leva livet
När sommaren 2011 började trodde jag aldrig i mitt liv att jag skulle:
Få träffa så många fantastiska människor som jag gjort. Både i och utanför jobbet.
Snacka iPads med Maud Olofsson.
Först jubla åt fenomenet Almedalsveckan och sedan pusta ut när det var över.
Orka ägna mig åt Visbys nattliv så mycket som jag ändå gjort.
Dela arbetsplats med mr Alex Schulman. På mitt skrivbord ligger fortfarande en post-it med hans nummer.
Uppskatta jobbet som lokalreporter så pass mycket. Jag lär mig massor- hela tiden!
Ha en chans tvåan i Stångaspelen. Men trots fyra raka förluster var det två fantastiska dagar.
Intervjua SVT:s utrikeskorre Bert Sundström. Jisses vilken förebild han är.
Blogga igen. Och det har ju gått sådär. Ha tålamod med mig!
Fårö, sommaren 2011
Ber om ursäkt för att jag är sämst på att blogga. Förhoppningsvis är jag roligare och mer närvarande in real life! Lev livet fullt ut vänner, det är det jag är upptagen med. Låt datorn vila!
Få träffa så många fantastiska människor som jag gjort. Både i och utanför jobbet.
Snacka iPads med Maud Olofsson.
Först jubla åt fenomenet Almedalsveckan och sedan pusta ut när det var över.
Orka ägna mig åt Visbys nattliv så mycket som jag ändå gjort.
Dela arbetsplats med mr Alex Schulman. På mitt skrivbord ligger fortfarande en post-it med hans nummer.
Uppskatta jobbet som lokalreporter så pass mycket. Jag lär mig massor- hela tiden!
Ha en chans tvåan i Stångaspelen. Men trots fyra raka förluster var det två fantastiska dagar.
Intervjua SVT:s utrikeskorre Bert Sundström. Jisses vilken förebild han är.
Blogga igen. Och det har ju gått sådär. Ha tålamod med mig!
Fårö, sommaren 2011
Ber om ursäkt för att jag är sämst på att blogga. Förhoppningsvis är jag roligare och mer närvarande in real life! Lev livet fullt ut vänner, det är det jag är upptagen med. Låt datorn vila!
Mer än bara fotboll
Lyssnade på Henrik Larssons sommarprat i P1. Fotbollen som kärlek och religion. Eufori efter Champions League. Sin egen storhet, men på ett typiskt ödmjukt Henke- sett. Han pratade om så mycket mer än bara fotboll. Det som berörde mest var när han för första gången berättade öppet om sin lillebror, som tidigt halkat snett i livet. Själv kallade han det för "ett svart misslyckande". En av världens bästa fotbollsspelare med en lillebror som inte kunde sluta med haschet. Snacka om kontraster. Henrik Larsson berör återigen, fast på ett helt annat sätt. Han pratade också om livet i offentligheten, om att han ofta upplevs som torr och trist. Om den problematiska relationen till media. Kvällspressens läsare visste att Henkes bror avlidit före Henke - eftersom han spelade sin sista landskamp samtidigt. Då lyser svärtan och ilskan igenom. Jag blir själv upprörd, igen, för att det är så respektlöst. Jag lovar mig själv (igen och igen) att aldrig bli en sån journalist.
Bild från hd.se
"Talang kan vara bra, men det är inget värt utan hårt arbete" Henkes tränare i moderklubben Högaborg.
Bild från hd.se
"Talang kan vara bra, men det är inget värt utan hårt arbete" Henkes tränare i moderklubben Högaborg.
När hände Stenström?
Jag anser att jag har rätt bra koll på svensk musik. Men när hände Thomas Stenström? Enligt google fick 23- åringen ett Gärdestad- stipendium förra året, skivkontrakt kort därefter och framträdde i Nyhetsmorgon. Det tyder ju ändå på nåt liksom. Soundet har man hört förr; inte riktigt som Jonathan Johansson, inte lika mesigt som Simon Norrsveden. Thomas Stenström, helt enkelt. Befriande att han sjunger på svenska, men grabben, jobba på textskrivandet. Att loopa både vers och refräng är väl tunnt.
Amanda Mair är ett kapitel för sig också. 16- åriga stockholmsbruttan som fortfarande måste ha med sig päronen på klubbspelningar eftersom hon själv inte får komma in egentligen (!). 1.20 in - gåshud? Check! Fantastiskt bra, om ni frågar mig. Svensk musiks framtid är, om nån ens tvivlade, fortsatt säkrad.
Amanda Mair är ett kapitel för sig också. 16- åriga stockholmsbruttan som fortfarande måste ha med sig päronen på klubbspelningar eftersom hon själv inte får komma in egentligen (!). 1.20 in - gåshud? Check! Fantastiskt bra, om ni frågar mig. Svensk musiks framtid är, om nån ens tvivlade, fortsatt säkrad.
Andas, andas men det är för varmt
Sommar på Kalkstenshawaii.
Och jag är på´t igen. Bloggandet, alltså. Jag börjar alltid igen när jag blir tillräckligt uttråkad. Som i går; jag satt i röda kombigolfen utan varken bilstereo eller aircondition (ja, det är precis lika illa som det låter) påväg till Visby. Sju mil av total tristess. Då kom jag på det: lika bra att gå all in och skriva alla dygnets vakna timmar den här sommaren.
Två veckor in i sommarvikariatet som reporter på Gotlands Tidningar (när ni ändå går in på länken: notera att jag alltså skriver för samma tidning som Alex Schulman. Lite coolt är det) har jag landat, kommit in i det och tillochmed fått lite självförtroende. Nästa vecka kommer eldprovet: Almedalsveckan. Mitt presskort kom lägligt också. Förhoppningsvis får jag vara med om nåt i stil med att Schyman eldar pengar. Det hade vart nice.
Nice har även den här helgen varit hittills. Jättenice. Jag är ledig och försöker göra the most of it. I går: Maggiokonsert på Wisby Strand (fullsatt, en ynka timme var snålt, men oh så bra det var) följt av utgång på Gute. "Wet look" fick en helt ny innebörd efter att vi sprungit från Surfers till Gute (tar ca 46 sekunder) i ösregn och åska. Dans dans dans. Max och efterfest och sedan i säng klockan fyra. I dag: huvet lite tungt men mest trött. Stekvarmt i sommarvisby, umgåtts med fantastiska Fanny, Linnéa & Annika och träffat bästa Bea (på Gotland liksom?!).
Veronica Maggio. Jag har också funderat på det där med att hooka Oskar Linnros, bryta upp, skriva massa låtar, hooka en kille i Hoffmaestro i stället och skaffa en son som heter Bosse. Undrar när det blir av...
Och jag är på´t igen. Bloggandet, alltså. Jag börjar alltid igen när jag blir tillräckligt uttråkad. Som i går; jag satt i röda kombigolfen utan varken bilstereo eller aircondition (ja, det är precis lika illa som det låter) påväg till Visby. Sju mil av total tristess. Då kom jag på det: lika bra att gå all in och skriva alla dygnets vakna timmar den här sommaren.
Två veckor in i sommarvikariatet som reporter på Gotlands Tidningar (när ni ändå går in på länken: notera att jag alltså skriver för samma tidning som Alex Schulman. Lite coolt är det) har jag landat, kommit in i det och tillochmed fått lite självförtroende. Nästa vecka kommer eldprovet: Almedalsveckan. Mitt presskort kom lägligt också. Förhoppningsvis får jag vara med om nåt i stil med att Schyman eldar pengar. Det hade vart nice.
Nice har även den här helgen varit hittills. Jättenice. Jag är ledig och försöker göra the most of it. I går: Maggiokonsert på Wisby Strand (fullsatt, en ynka timme var snålt, men oh så bra det var) följt av utgång på Gute. "Wet look" fick en helt ny innebörd efter att vi sprungit från Surfers till Gute (tar ca 46 sekunder) i ösregn och åska. Dans dans dans. Max och efterfest och sedan i säng klockan fyra. I dag: huvet lite tungt men mest trött. Stekvarmt i sommarvisby, umgåtts med fantastiska Fanny, Linnéa & Annika och träffat bästa Bea (på Gotland liksom?!).
Veronica Maggio. Jag har också funderat på det där med att hooka Oskar Linnros, bryta upp, skriva massa låtar, hooka en kille i Hoffmaestro i stället och skaffa en son som heter Bosse. Undrar när det blir av...
