Andas, andas men det är för varmt

Sommar på Kalkstenshawaii.
Och jag är på´t igen. Bloggandet, alltså. Jag börjar alltid igen när jag blir tillräckligt uttråkad. Som i går; jag satt i röda kombigolfen utan varken bilstereo eller aircondition (ja, det är precis lika illa som det låter) påväg till Visby. Sju mil av total tristess. Då kom jag på det: lika bra att gå all in och skriva alla dygnets vakna timmar den här sommaren.

Två veckor in i sommarvikariatet som reporter på Gotlands Tidningar (när ni ändå går in på länken: notera att jag alltså skriver för samma tidning som Alex Schulman. Lite coolt är det) har jag landat, kommit in i det och tillochmed fått lite självförtroende. Nästa vecka kommer eldprovet: Almedalsveckan. Mitt presskort kom lägligt också. Förhoppningsvis får jag vara med om nåt i stil med att Schyman eldar pengar. Det hade vart nice.

Nice har även den här helgen varit hittills. Jättenice. Jag är ledig och försöker göra the most of it. I går: Maggiokonsert på Wisby Strand (fullsatt, en ynka timme var snålt, men oh så bra det var) följt av utgång på Gute. "Wet look" fick en helt ny innebörd efter att vi sprungit från Surfers till Gute (tar ca 46 sekunder) i ösregn och åska. Dans dans dans. Max och efterfest och sedan i säng klockan fyra. I dag: huvet lite tungt men mest trött. Stekvarmt i sommarvisby, umgåtts med fantastiska Fanny, Linnéa & Annika och träffat bästa Bea (på Gotland liksom?!).

 
Veronica Maggio. Jag har också funderat på det där med att hooka Oskar Linnros, bryta upp, skriva massa låtar, hooka en kille i Hoffmaestro i stället och skaffa en son som heter Bosse. Undrar när det blir av...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0