Det här med reportage...

...känns riktigt kul faktiskt!

Var på idé/synopsis- seminarium idag och tog del av kursarnas mycket ambitiösa idéer. Allt från internationella kvinnodagen till kids som knarkar. Via studentboenden, ballerinor och gamla hus. Min idé mottogs väl inte med stående ovationer och öronbedövande applåder direkt, men jag tror på min lokala grej. Även om jag kommer att få brottas lite mot textreklamen i sammanhanget. Ja, jag ska berätta om mitt reportage. Snart!

Väskan står packad (inklusive kamera och anteckningsblock!) och nu ska jag bara slå ihjäl ett par timmar till. Sen äre Gotland och reportageskrivande i en vecka! Är lite bitter över att mor & far inte hämtar mig i Flempan - det är ju ändå nästan på vägen - så istället tar jag pendeln och möter päronen i Nynäs.


bild: weheartit. Igen. Löööv it!

Kaffeverket

Den här veckan står foto på schemat. Ypperligt trevligt och fantastiskt kul, tycker jag! Mina kursare har blandade åsikter om huruvida journalister ska kunna hantera en kamera eller inte. Många vill bara skriva och tar inte fotouppgifterna seriöst. Jag vill gärna ha jobb när jag är färdigutbildad och tycker dessutom att det är kul att leka fotograf. Även om det går sådär...

Jag och skolans Nikon D50 spenderade ett antal timmar på Kaffeverket igår. Stället ligger på St Eriksplan, det är ljust och fräscht och sådär lagom genuint men ändå tillräckligt creddigt för att bla Daniel Adams- Ray, Al Fakir- bröderna och Jonas Hassen Khemiri ska kunna vara stammisar där. Som gräddet på moset jobbar Anna och Julia där. Jag gick mina fina gotländska vänner lite på nerverna med mitt amatörfotograferande. Tog en massa bra bilder och var på toppenhumör. Kom hem, lyckligt ovetande ända tills jag lägger in bilderna i datorn.

ALLA bilder var suddiga. Trots att jag fotat mestadels på auto-läge! H.E.L.V.E.TE.

Som att tekniken inte var tillräckligt i krig med mig, så meddelade mamma "på ett lite lagom snällt sätt" att hela hennes jobbdator pajat efter att ett virus skickats från min mejladress. Toppen. Resten av kvällen svor jag alltså åt suddiga bilder och svor ännu mer över viruset. Bytte lösenord, läste på om säkerhet och körde viruskoll på hela datorn. Tur att lillebror kan endel och hjälper till!

Försökte göra det bästa av situationen och la på lite effekter på bilderna:





Foto: jag

Peace,
H xx

Utrikeskorrarna - de riktiga hjältarna

Journalisten Bert Sundström rapporterade från Egypten för bla Rapport när han blev nerhuggen bakifrån härromdagen. Han ligger svårt skadad på sjukhus, men det ska inte vara någon fara för hans liv.

Staffan Heimersson hyllar idag Sundström och andra utrikeskorrespondenter. De utsätts ständigt för stor fara, men tvekar aldrig. Därför är Sundström min hjälte också, och hur knäppt det än låter så hade jag nästan offrat en tå för att vara reporter på plats i Egypten. Min kära mamma hade nog dock inte direkt samtyckt...

Bild: Aftonbladet.se


http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/medier/article8515819.ab

Klimatförändringarna kan kopplas till katastrofer - nähä?!




http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8452116.ab


"2010 - ett katastrofår: Kan finnas en koppling till klimatförändringarna"

Nähä?! Är det sant?!

Ibland blir jag nästan förbannad. Lika tokglad, exalterad eller konfunderad som jag blir av god journalistik, lika förbannad blir jag när man försiktigt påstår något som numera nästan lärs ut på dagis.

Vad tror folk egentligen? Att vår nuvarande livsstil är hållbar? Att vi kan fortsätta blunda för klimatförändringarna och sedan undra över varför det blir svinkallt på vintrarna och olidligt hett på sommaren?
Jesus. Inte för att han kan göra nåt åt det.


Och Aftonbladet, shape up!


En bra känsla innan jag blir bitter och cynisk

Idag gjorde jag veckans lite större uppgift, intervjun som vi ska bygga våra personporträtt på. Mötet blev verkligen lyckat. Det visade sig att jag hade råkat hitta ungefär världens bästa person att intervjua (tur? Skicklighet?) så jag kunde bara "putta på" med följdfrågor enligt skolboken. På väg hem spånade jag kring olika vinklar, prövade fraser och smakade på ord.

Jag längtade verkligen hem för att kunna börja skriva!

Det, mina vänner, måste vara ett bevis på att man gillar det man håller på med liksom. Just nu gillar jag journalistik och berättarteknik (reportage & porträtt tex) grymt mycket.

Ska försöka spara den här känslan för att kunna ta fram den om tjugo år då jag sitter vid nåt skrivbord och bara är bitter och cynisk...


bild från countrybymail.se


RSS 2.0